FRUSTRATION
Utkast: Mars 14, 2010
Jag mår bra, kanske håller på att bli frisk och ni kan inte kan inte kan inte kan inte kan inte förstå hur jag längtar efter att bli frisk! I tre år har jag tydligen längtat efter det. Upptäckte jag igår.
Tre år. TRE ÅR! Nästan en femtedel av mitt liv. Det har väl inte gått sådär jättebra hittills. Jag undrar hur jag klarat mig.
Nu får jag panik av att tänka på hur dåligt jag mått. Var det ingen som märkte det? Var det ingen som lade märke till mina sjuka tankar? Nej, folk kan ju inte läsa tankar och jag höll mig ju alltid till tankar, aldrig handling. På sätt och vis vill jag berätta allt sjukt jag tänkt. Så att jag själv och kanske någon annan också kan förstå hur hemskt det varit. Hur mycket det påverkat mig. Men jag vågar inte. Det kanske är ännu sjukare än jag tror. Nej, det får fortsätta vara bara tankar. Jag ska inte tvinga andra att ta del av det.
Äsch, det är säkert inte så farligt som jag tror heller.
ON THE RADIO. UH.
Jag har upptäckt att jag mår skitdåligt när folk provocerar. Usch, det är hemskt.
Sluta provocera, människor! Det ger folk ångest och kväljningar.
Uhh. Pallar det inte.
Usch.
...
...måste... teckna...
if only a lifeti-ime, a-a-ah
Karma kan ju slänga sig iväggen och spy i rännstenen.
jävla skit.
Vad är problemet?
Jag pallar inte mer.
uh.
Jag har prov imorgon. I konsumentkunskap. I fredags fick jag häftena med frågorna.
Det är 31 frågor. På en och en halv timme har jag gjort de första sex frågorna.
Och inte ens dem kan jag.
B
THIS IS SO DAMN FRUSTRATING!
SOON I WILL EXPLODE.
GAH!
absurt
Jag ska kanske bli inlagd på karolinska.
... mm. jag vet inte vad jag ska säga.
hårt
Snälla byt datum på lisebergträffen? ;_;
Näej nu får jag lite ångest här alltså. Jag vill ju verkligen verkligen på den.
bara hårt
8((
Det suger balle. Verkligen.
apa.
Jag är SÅHÄR MYCKET besviken på alla läkare i hela världen. Och alla andra, också.
Jag har typ. Haft svinkoppor eller nåt över hel kroppen i ett år och varit hos läkare och andra minst tjugo gånger och DE HAR INTE SAGT NÅNTING ALLS! De bah jaa, du har eksem. JAHA, SOM OM JAG INTE VISSTE DET!
APOR!
Eh. Hrmhrm.
Eh ja. Vi. ... har i alla fall liksom. tagit reda på det själva. och på en vecka blev det genast MYCKET BÄTTRE. TILL SKILLNAD FRÅN ALLA STÖRDA JÄVLA BEHANDLINGAR UTAN EFFEKT JAG HAR FÅTT GENOMLIDA.
fyfan alltså.
Jag vill kräkas.
When this is over, tänker jag inte bli sjuk på flera år. Jag har haft min andel sjukdomar, behandlingar och mediciner för hela jävla livet.
ARHH, ÄCKLIGT.
SÅ ÄCKLIGT. ÄCKLIGT ÄCKLIGT ÄCKLIGT. *kräkas.*
skepp ohoj, sodastreamad oboy
Varför är de kvar? Varför finns där inte bara två blodiga stumpar? Varför är det inte. varför är det inte åtminstonde någon som skurit upp dem och kapat mina fingrar.
... och. och ännu en gång. ännu en gång läser jag vad jag skrivit och blir förvånad. Vad menar jag? Med detta helt meningslösa och. groteska.
Miranda
Efter en stunds panikartat letande lyssnar jag äntligen på Loke, dricker glögg, äter pepparkaka och gammalt godis, och myser i sockerkickar. Jag är nästan stolt över att jag i de trevligaste sockerrusen lyckas skriva några kanhända äckligt klyschiga, men ändå poetiska rader, för vad är livet annat än en klyscha?
Jag misstänker att utan allt detta socker skulle jag ha ångest över hur oerhört sämst och vidrigt patetisk jag egentligen är. På grund av det, måste jag snart gå och dricka julmust. Det är möjligt att jag spyr på vägen, men förhoppningsvis sköljer kolsyra bort den känslan. Ahh, underbart.
Något faktiskt lite jobbigt med den här Loke-skivan är att helt plötsligt blir allt så sorgligt. Det här är inte rätt tillfälle för en massa sorger.
Uwahahaa. Hahaaa. Jag tackar sockrets inverkan på människor. Whuu. Skäll inte på Huuuugo!
Oh vad jag älskar den här låten. Fast den är sorglig. Ahh, Loke.
Sjung inga sånger om kärlek inatt,
sjung om någon som oss. Snälla sjung om att slåss,
om att dansa besatt fastän hjärtat är blodfattigt matt.
Om det vackra som lever, i livlösa ting.
Om en trasig fiol, och en torkad viol.
Sjung vad du vill, bara fråga mig ingenting.
Ahh nej.
Jag var så dålig igår. Så fruktansvärt jävla sämst. Har jag ingen respekt för mig själv? Har jag ingen som helst självkänsla? Tydligen inte. Fyfan. Jag är fan. Jag är fan det. det allra yttersta.
Värst
Det är väldigt obehagligt! Och det förbättras ju verkligen av att jag är allergisk mot parfym och sånt. Men, det tänker jag skita i.
Alltså näej fan heller jag tänker inte gå till nån jävla skola.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHRRGHH.
mweh.
Uhh... ._. Och ingen antibiotika eller nåt får man heller. Tack för att magnecyl finns.
Slår vad om att jag snart kommer få sår över hela kroppen. Kommer inte finnas någon hud kvar, bara öppna sår. Uhh.
Jag ska alltid vara värst när det gäller sånt här. jag ska inte bara ha böjveckseksem eller nåt nejnej det ska vara överallt och nej jag ska inte bara ha lite allergi, jag ska få astma också. Jag ska inte bara ha torr hud utan huden ska FÖRSVINNA OCKSÅ. och bara bli en massa konstiga... spetälskeliknande skavsårsaktiga jävla sår. Och jag ska inte bara ha spetälskeliknande skavsårsaktiga jävla sår, jag ska inte kunna gå heller och jag ska inte bara inte kunna gå, jag ska få rygg- och höftproblem också.
Faan va jag inte orkar det här.
FITTA
men herregud
Man ska inte säga emot sig själv. Man ska kunna ha en åsikt utan att börja argumentera med sig själv, det ska fan i mig inte vara såhär! >__<
BWEH.
Jag är fan sjuk i huvet. Det ska verkligen inte vara på det här viset >__>
Mina pupiller, mitt hår, min kropp är störd/stört/störda.
Min mage försöker döda mig inifrån, men jag håller i alla fall inte på och spyr och har feber som de senaste månaderna.
Min kropp hatar mig, det är skumt o: Eksem hela tiden, överdrivet extrem mensvärk vareeeeeeeeeeviga månad och helt plötsligt har jag allergi. Hur kom den dit egentligen? :o Och mina pupiller är störda. De är olika stora, för stora och sitter inte i mitten av irisen XD Alltså så ska det inte vara! XD Det är fel!
Jag kommer typ få cancer och ja jag vet inte. Allting som kroppen kan utveckla själv.
Jag har just läst HP5 igen så jag är lite nedstämd. Sirius har just dött och Harry typ vill dö och allt det där, det är ju inte så mysigt duh! Och jag har lyssnat på Andas av Loke och den blir man ju lite smådeppig av också. Och jag vill inte in i en depperiod igen så nu får jag hitta på nånting roligt ^^
Och snubben som spelar Sirius är så snygg att man. dör. fast inte på ett Siriusaktigt sätt. Men whaetever, han är i alla fall snygg 8)Kalle har fått en chokladask i födelsedagspresent. Den står här. bredvid mig. Jag berömmer mig själv mycket för att jag inte äter upp den.
lala.
och nej, andreas i metro, jag tror verkligen inte att folk är intresserade av vad jag tycker eller gör eller något överhuvudtaget, men jag har ändå full rätt att skriva av mig.
Varför måste man alltid göra skillnad? Man ska t.ex inte rösta på ett litet parti, för de kommer ändå inte vinna. Man ska rösta på moderaterna eller socialdemokraterna så kan man känna att man har gjort skillnad, eller hur?
Man får aldrig göra något på sin egen lilla hörna, i sitt eget lilla parti. Där är det ju ingen som bryr sig om vad man säger, så då är det helt enkelt sjukt och egocentriskt att tro att man kan få uttrycka sin åsikt.
Ärligt talat, höjden av egocentrisism är väl ändå att inte ens låta andra människor skriva av sig på internet.
