vattenpussar

Jag förstår inte varför jag skriver så jävla mycket blogginlägg helt plötsligt?

Vi håller på med ett. jobbigt svenskaarbete, vi ska skriva en very very long text, runt 8 sidor måste det väl bli. Och jag har äntligen kommit på, varför det går så dåligt för mig att skriva texter i skolan. Jag tänker hela tiden på att någon annan ska läsa det jag skrivit, att jag faktiskt måste lämna texten till någon som ska analysera och kommentera. Det får inte bli för personligt, inte för utlämnande, inte för. patetiskt.
men så får jag inte tänka! För jag fungerar inte så, jag kan inte skriva en text för någon annan. Jag kan bara skriva för min egen skull, i rent... terapisyfte.
Mina texter måste bli patetiska.